Journey to 10,000 posts

Posted: Fri May 18, 2007 6:24 am Post subject:

nästa så
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:25 am Post subject:

dä satt den Very Happy

_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:25 am Post subject:

i´m only spaaaaaamm 100 a day
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:26 am Post subject:

så i´m just lite fundersam if ni can läsa it
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:27 am Post subject:

thats svengelska
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:28 am Post subject:

hola
una grande cerveza por favor
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:31 am Post subject:

dos la cana por favor
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:31 am Post subject:

so borrrrrrrrrrrrrrrrrrrreeeeeeeeeeeeeeeeeeed
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:34 am Post subject:

Historia [redigera]

Det här avsnittet är en sammanfattning. Det finns mer att läsa i Nederländernas historia.

Under Karl V, tysk-romersk kejsare och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter att ha fått formellt oberoende av Karl V:s son Filip II av Spanien år 1648 växte Nederländerna, under namnet De sju förenade Nederländerna, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.

Under Napoleon införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med nuvarande Belgien och Luxemburg 1815. Belgien bröts sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.

Nederländerna var neutrala i Första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i NATO.

När EU skapades 1952 var Nederländerna ett av medlemsländerna.

Se även: Lista över Nederländernas regenter.

Politik [redigera]

Huvudartikel: Nederländernas politik

Nederländerna har varit en konstitutionell monarki sedan 1815, sedan det varit en republik från 1581 till 1806 (Nederländerna var ockuperat av Frankrike 1806-1815).

Statschef är sedan 1980 drottning Beatrix. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av henne. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (någon som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av drottningen. Premiärministern, eller Minister President, leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.

Parlamentet består av två kammare. Val till de 150 platserna i underhuset (Tweede Kamer eller den andra kammaren) äger rum vart fjärde år, eller tidigare om underhuset har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktigare senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Tillsammans kallas de två kamrarna för Staten Generaal. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; ca. 60.000 röster brukar räcka för en parlamentsplats.

Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en samarbetsdemokrati (consociational state). Under 2000-talet har landet dock skakats av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten Pim Fortyun 2002), som fått det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.
Resultat av valet till underhuset, den 22 november 2006: Partinamn Mandat Röstandel
Kristdemokratisk Apell (CDA) 41 26,5 %
Arbetarepartiet (PvdA) 33 21,2 %
Socialistpartiet (SP) 25 16,6 %
Folkpartiet för Frihet och Demokrati (VVD) 22 14,6 %
Frihetspartiet (PVV) 9 5,9 %
Grön Vänster (GL) 7 4,6 %
Kristliga Unionen (CU) 6 4,0 %
Demokraterna 66 (D66) 3 2,0 %
Partiet för djuren (PvdD) 2 1,8 %
Reformerta samhällspartiet (SGP) 2 1,6 %

Se även [redigera]

* Nederländernas premiärminister
* Lista över Nederländernas premiärministrar

Administrativ uppdelning [redigera]
Karta över Nederländernas provinser.
Karta över Nederländernas provinser.

Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):

* Groningen - i nordöst
* Fryslân/Friesland - norr
* Drenthe - nordöst, söder om Groningen
* Overijssel - öst, söder om Drenthe
* Flevoland - mitten, vid IJsselmeer
* Gelderland - östra mitten, söder om Overijssel
* Utrecht - mitten
* Noord-Holland - nordväst
* Zuid-Holland - västra mitten, söder om Noord-Holland
* Zeeland - sydväst
* Noord-Brabant - söder
* Limburg - sydöst, sträcker sig in i Belgien.

Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 489 (fr o m 2004: 483); se Nederländska kommuner, även lista över städer i Nederländerna.

Ett antal öar i Karibiska havet är dependencies till Nederländerna: de Nederländska Antillerna (Nederlandse Antillen), en grupp på fem öar, och Aruba, formellt en del av Antillerna.

Geografi [redigera]
Karta över Nederländerna.
Karta över Nederländerna.

Huvudartikel: Nederländernas geografi

Med en storlek på 41 526 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Småland men mindre än Jämtlands län.

Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se karta). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland.

Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsen Flevoland. Dessa områden kallas polders. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den tre mil långa skyddsvallen Afsluitdijk.

Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. Dessa två områden skiljer sig genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar.

Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.

Ekonomi [redigera]

Huvudartikel: Nederländernas ekonomi

Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4% av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt innan sina grannländer.

Som en av initiativtagarna till Euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.

Försvar [redigera]

Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50 000 heltidsanställa soldater i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30 000 deltidsanställda soldater i reserven.

Armén [redigera]

Armén har 23 000 heltidsanställda soldater.

Stående förband [redigera]

* 3 pansarbataljoner
* 6 mekaniserade skyttebataljoner
* 3 helikopterburna skyttebataljoner
* 1 spaningsbataljon
* 6 artilleribataljoner
* 1 luftvärnsbataljon
* 1 bataljon specialförband

Marinen [redigera]

Marinen har 8 000 heltidsanställda soldater i sjöstridskrafterna, 3 000 i marinkåren och 1 000 i marinflyget.

Flottan [redigera]

* 4 ubåtar
* 4 jagare
* 15 fregatter
* 15 minröjningsfartyg

Marinkåren [redigera]

* 3 marininfanteribataljoner

Marinflyget [redigera]

* 2 ubåtsjaktdivisioner med 13 Lockheed P-3 Orion.
* 2 helikopterdivisioner med 21 Westland Lynx helikoptrar.

Flygvapnet [redigera]

Flygvapnet har 11 000 heltidsanställda soldater, 160 stridsflygplan och 40 stridshelikoptrar.

Stående förband [redigera]

* 6 jaktattackdivisioner med 160 Lockheed Martin F-16 Fighting Falcon.
* 1 transportdivision
* 1 utbildningsdivision
* 3 stridshelikopterdivisioner
* 2 transporthelikopterdivisioner
* 4 luftvärnsbataljoner
* 3 luftvärnsrobotbataljoner

Koninklijke Marechaussee [redigera]

Koninklijke Marechaussee (KMar), det nederländska gendarmeriet, är en paramilitär polisorganisation med en personalstyrka om 6 800 personer. KMar är den fjärde försvarsgrenen i den nederländska försvarsmakten. Se: Polisen i Nederländerna

Demografi [redigera]

Huvudartikel: Nederländernas demografi

Nederländernas befolkningspyramid
(i % av total befolkningsmängd) % Män Ålder Kvinnor %
0,36 85+ 1,05
0,60 80-84 1,18
1,14 75-79 1,74
1,55 70-74 1,95
1,93 65-69 2,13
2,30 60-64 2,33
2,77 55-59 2,69
3,73 50-54 3,60
3,65 45-49 3,54
3,93 40-44 3,81
4,27 35-39 4,08
4,25 30-34 4,05
3,63 25-29 3,54
3,04 20-24 2,93
2,96 15-19 2,83
3,11 10-14 2,97
3,20 05-09 3,06
3,11 00-04 2,98

Källa: International Data Base (2000)

Nederländerna är en av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.

Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. Frisiska talas bara i den norra provinsen Fryslân, och det är det språk som ligger närmast engelskan. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av Lågsaxiska i mycket av de norra delarna; de saknar dock officiellt erkännande. Vid landets gräns i söder skiftar det nederlänska språket till andra varianter av lågfrankiska och tyska dialekter, vilka med viss tvekan kan klassificeras som nederländska, mest nämnvärt västflamländska och tyska.

De huvudsakliga religionerna är katolicism (18% år 1999) (biskopsdömen) och protestantism (15%). Omkring 63% av holländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Holländska reformerta kyrkan). År 2006 beräknades nästan 6% av befolkningen vara muslimer, och mera än 1 procent hinduer.

Holländarna är kända som ett tolerant folk. Deras bild utomlands är mest baserad på handel, tulpaner, väderkvarnar, träskor, ost och krukmakeri från Delft. Mer nyligen har den liberala holländska synen på narkotika, prostitution, homosexuella äktenskap och dödshjälp fått internationell uppmärksamhet; Amsterdam är utomlands sedd som en stad där 'allt är tillåtet'.

Se även Nederländernas drogpolitik, Homosexuella äktenskap i Nederländerna.

Kultur [redigera]

Huvudartikel: Nederländernas kultur

Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den holländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda holländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M. C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd holländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren.

Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där.

Under stormaktstiden blomstrade även holländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de holländska kolonierna. Viktiga 1900-talsförfattare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under Nazisternas ockupation av Nederländerna.

Helgdagar [redigera]
Datum Svenskt namn Lokalt namn Anmärkningar
1 januari Nyårsdagen Nieuwjaar
mars/april Påsk Pasen Påsken har två helgdagar.
30 april Drottningens dag Koninginnedag Från början firades Koninginnedag på drottningens födelsedag. Nuförtiden firas den på drottningmodern Julianas födelsedag, eftersom det är bättre väder då.
4 maj Dodenherdenking En minnesdag för de som dog under Andra världskriget, och de sista åren också för de som dog under krig i allmänhet.
5 maj Frihetsdagen Bevrijdingsdag Firas till minne av den tyska kapitulationen under Andra världskriget.
40 dagar efter påsk Himmelsfärdsdagen Hemelvaartsdag
7 veckor efter påsk Pingst Pinksteren Pingsthelgen har två helgdagar.
5 december Sankt Nikolaus afton Sinterklaas En föregångare till Jultomten, Sinterklaas, ger barnen presenter.
25 december, 26 december Jul Kerstmis Julhelgen har två helgdagar: Första och Andra juldagen (Eerste Kerstdag, Tweede Kerstdag).

Replikor av nederländska byggnader finns i Huis ten Bosch, Nagasaki, Japan. En liknande holländsk by finns i Shenyang, Kina.

Nederländernas landsnummer vid telefonsamtal är 31.

Se även [redigera]

* Kartor relaterade till Nederländerna

* Slå upp Nederländerna i ordlistan Wiktionary.

* Polisen i Nederländerna
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:42 am Post subject:

et Nederlands wordt gesproken door ongeveer 24 miljoen mensen op verschillende continenten. In andere talen bestaat veel verwarring over de juiste benaming van de taal. Dat komt mede doordat het taalgebied gescheiden is.
Van Suriname tot Namibië

Het Nederlands is de zevende taal van de Europese Unie. Het is de moedertaal van ongeveer 16 miljoen Nederlanders en 6 miljoen Vlamingen. Daarnaast wordt het Nederlands ook op Aruba, de Nederlandse Antillen, in Suriname en in Frans-Vlaanderen gesproken. Het Afrikaans, de dochtertaal van het Nederlands is de moedertaal van 6 miljoen mensen in Zuid-Afrika en Namibië.
Netherlandish, holandés, hollandaise

Nederlands wordt zowel in Nederland als in (een deel van) België gesproken. De taal wordt soms “Hollands” dan wel “Vlaams” genoemd. Zelfs in het eigen taalgebied leidt dit weleens tot verkeerde voorstellingen over de verspreiding en de oorsprong van het Nederlands. Het Standaardnederlands, of ABN (Algemeen Beschaafd Nederlands), wordt ook wel verwarrenderwijs ‘Hollands’ genoemd. Dat komt omdat het beschaafde Hollands de norm voor het Standaardnederlands is geweest.
Verschillen in Nederland en Vlaanderen

Vrijwel alle Vlamingen noemen de Zuid-Nederlandse standaardtaal het "Vlaams". Daarnaast wordt (Oost- en West-) Vlaams tevens gebruikt voor een bepaald dialect van het Nederlands, zoals het Hollands behalve voor de standaardtaal ook gebruikt wordt voor een bepaald dialect van het Nederlands, dat in de provincies Noord- en Zuid-Holland gesproken wordt. Momenteel is de standaardtaal in Nederland en Vlaanderen grotendeels gelijk. Voor 1995 bestonden er aanzienlijke verschillen in schrijfwijze, maar sinds de spellingsherziening van 1995 is de spelling in Nederland en België identiek. Op dit moment bestaat er slechts een gering aantal verschillen tussen het Belgisch- Nederlands en het Nederlands- Nederlands. Verschillen in woordenschat zijn er wel, hoewel ook die steeds meer afnemen. Alleen de uitspraak verschilt. In Nederland wint het ‘Poldernederlands’ steeds meer terrein, terwijl in België deze uitspraak achterwege blijft.

Het is niet vreemd dat buitenlanders de draad een beetje kwijtraken. Engelstaligen spreken van ‘The Netherlands’ en ‘Holland’ als ze Nederland bedoelen terwijl ze de taal ‘Dutch’ en niet ‘Netherlandish’ noemen. Als ze spreken over ‘The Low Countries’ dan bedoelen ze Nederland en Vlaanderen (of misschien wel België) samen. Voor Spaanstaligen zijn ‘los Países Bajos’ en ‘Holanda’ synoniemen voor Nederland (zonder Vlaanderen) . Het Nederlands heet ‘holandés’, het Vlaams ‘flamenco’ en de term ‘neerlandés’ is vrijwel onbekend. Voor Franstaligen is “hollandaise” niet alleen een taal maar ook een Friese koe.
De Germaanse taalfamilie

Het Nederlands is een Germaanse taal, en behoort samen met het Duits, Engels en Fries tot de groep van de Westgermaanse talen. IJslands, Deens, Noors en Zweeds zijn aan het Nederlands verwant maar behoren tot de groep van de Noordgermaanse talen. De Oostgermaanse talen (Vandaals, Ostrogotisch en Visigotisch) zijn inmiddels uitgestorven.
Het Afrikaans

In de 17e eeuw vestigden zich Zeeuwse en Hollandse boeren en zeelui nabij Kaap de Goede Hoop in Zuid-Afrika. Uit de taal die zij spraken, ontwikkelde zich het Afrikaans, dat nu samen met het Engels en negen zoeloetalen, een officiële taal is in Zuid-Afrika. Tot in de late 19e eeuw werd het Afrikaans gezien als een dialect van het Nederlands. Pas sinds 1925 wordt het erkend als aparte taal.
Dialecten

Het Nederlands kent naast het Standaardnederlands vele dialecten waaronder het Limburgs, Zeeuws, Brabants en Westvlaams. Deze bevatten op hun beurt weer tal van verschillende stads- en regiodialecten.
Ontstaan van het Standaardnederlands

''Hebban olla vogala nestas hagunnan,
hinase hic enda tu, wat unbidan we nu''
("Alle vogels hebben begonnen nesten te bouwen,
behalve jij en ik, waar wachten we op")

Dit schreef een verliefde monnik toen hij ergens in het begin van 12e eeuw zijn pen uitprobeerde. Het is niet de oudste, maar wel de meest bekende Oudnederlandse zin, en werd waarschijnlijk geschreven in het toenmalige West-Vlaamse dialect.
De Middeleeuwen

Het Nederlands dat in de Middeleeuwen in de Lage Landen werd gesproken, verschilde per regio, stad en zelfs per dorp. Deze dialecten werden aangeduid met de naam ‘Diets’, wat ‘van het volk’ betekent. De Vlaamse en Brabantse dialecten waren toonaangevend in de schrijftaal.
De Renaissance

In de 16e en 17e eeuw ontstond er in de Lage Landen behoefte aan een uniforme geschreven taal, zodat alle mensen uit het Nederlandstalige taalgebied makkelijker met elkaar konden communiceren. Deze behoefte ontstond door een aantal oorzaken.
Door de uitvinding van de boekdrukkunst (rond 1450) werden er steeds meer boeken geschreven en gelezen. Boeken werden in de Middeleeuwen gewoonlijk in het Latijn geschreven, maar nu verschenen er steeds meer boeken ook in de landstalen. Het eerste gedrukte Nederlandstalige boek is de Delftse Bijbel (1477). Standaardisering van de taal werd belangrijk voor de verspreiding van boeken. Immers, hoe uniformer de spelling, hoe meer potentiële lezers en hoe toegankelijker het boek.
De Tachtigjarige oorlog

Door de Tachtigjarige Oorlog (1568 – 1648), waarin de Nederlanden zich bevrijdden van de Spaanse overheersing, ontstond er een enorme mobiliteit binnen de Nederlanden. Mensen vertrokken uit angst voor het oorlogsgeweld naar andere regio’s en hierdoor ontstond er behoefte aan een bovenregionale taal. In 1585 heroverden de Spanjaarden Antwerpen, en blokkeerden hiermee de handel in Vlaanderen. Het gevolg was een uittocht van Zuid-Nederlanders naar de Noordelijke Nederlanden, waar zij –mede- Amsterdam tot grote bloei brachten. In 1588 wordt in Noord Nederland de Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden uitgeroepen, die in de 17e eeuw een periode van grote bloei doormaakt en zich binnen enkele generaties ontwikkelde tot een wereldmacht. De republiek zou tot de Franse tijd (1795) blijven bestaan.
De Gouden Eeuw

In deze Nederlandse Gouden Eeuw ontstond voor het eerst een gevoel van nationaal bewustzijn, dat zich, onder meer, uitte in aandacht voor literatuur in de landstaal en uniforme spelling en grammatica. Vlaanderen bleef ondertussen in Spaanse handen. Het Standaardnederlands ontwikkelde zich daardoor in Noord-Nederland, vooral in het politiek, economisch en cultureel machtige gewest Holland. Vanaf 1550 verschijnen de eerste Nederlandstalige spellingsgidsen, woordenboeken en grammatica’s.
De Statenbijbel

In de 17e eeuw gaven de Nederlandse Staten-Generaal de opdracht om de bijbel in het Nederlands te vertalen. Deze Statenbijbel verscheen in 1637 en zorgde voor verdere verspreiding van de standaardtaal. De Statenbijbel werd vertaald door een collectief van vertalers en revisoren uit alle gewesten van de jonge republiek. Zuid-Nederlandse vertalers deden niet mee, Vlaanderen was immers nog in Spaanse handen.

De standaardtaal is een geschreven taal in de Renaissance. Hij wordt in het begin enkel gebruikt voor geschreven teksten. De spreektaal blijft nog decennialang het regionale dialect.
Scheiding van Nederland en Vlaanderen

Nederland en Vlaanderen werden in 1648, bij de Vrede van Munster, gescheiden maar kwamen na de val van Napoleon (1815) weer kort bij elkaar. In 1830 scheidde Vlaanderen zich af van Nederland en ging samen met Wallonië op in België. Tijdens drie eeuwen politieke scheiding en onder invloed van het Frans ontwikkelde het Nederlands in Nederland en Vlaanderen zich op een verschillende manier. Desondanks was er altijd een hechte samenwerking tussen Nederlandse en Vlaamse taalgeleerden en sinds de Tweede Wereldoorlog is er steeds meer culturele samenwerking.
De Nederlandse Taalunie

In 1980 werd de Nederlandse Taalunie opgericht, een organisatie waarin Nederland, België en Suriname (sinds 2005) samenwerken op het gebied van de Nederlandse taal, onderwijs en letteren. De economische en politieke banden, de culturele samenwerking en de radio en televisie zorgen ervoor dat de verschillen tussen het Nederlands in Noord en Zuid steeds kleiner worden. Een van de hoogtepunten in culturele samenwerking is het Groot Dictee der Nederlandse taal: een spellingswedstrijd tussen Nederlanders en Vlamingen die live wordt uitgezonden op tv en vaak wordt gewonnen door de Vlamingen.
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:46 am Post subject:

ik kan het niet doen
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:46 am Post subject:

wat doe je
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:47 am Post subject:

so now it´s 1.22 post/day
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:48 am Post subject:

tot straks
_________________

Posted: Fri May 18, 2007 6:48 am Post subject: